Könsneutrala pronomen och uttryck

Hur ska man bära sig åt för att referera till en person vars kön är okänt? Det finns många möjligheter, och för att en text ska bli så levande som möjligt så kan det vara en god idé att kombinera dessa så mycket som möjligt. Annars finns risken att texten blir tjatig och stolpig. I den här artikeln kommer jag gå igenom olika metoder för att hänvisa till en person oberoende av kön. Dessa är listade utan någon slags inbördes ordning – alla metoder är bra i sitt sammanhang. Vilken eller vilka du väljer beror således på kontexten de ska användas i.

Han eller hon

Att helt enkelt skriva ut ”han eller hon” är ett vedertaget skrivsätt som alla känner igen. Upprepad användning av ”han eller hon” kan dock lätt bli tjatigt, varför det bör användas sparsamt. I ren språklig mening fungerar det att använda ”han eller hon”, men i vissa genus- och normkritiska diskussioner har det lyfts fram att uttrycket inte innefattar personer som varken vill benämnas som han eller hon.

Exempelmening: Om en anställd känner sig kränkt bör han eller hon rapportera detta till närmaste chef

Skriv i plural

Att skriva om meningen till plural för att kunna använda de könsneutrala pronomen de och dem är en smart metod.

Exempelmening: Om anställda känner sig kränka bör de rapportera detta till närmaste chef

Hen

Svenska språket saknade länge ett könsneutralt pronomen för tredje person singularis. Det fantastiska med språk är ju dock att det går att utveckla efter behov – därför uppfanns hen. Även om hen som idé har funnits sedan 1960-talet, så var det inte förrän på 2000-talet ordet fick spridning bland allmänheten. Hen är fortfarande relativt ovanligt i officiella och formella texter, men har börjat dyka upp mer och mer i bland annat myndighetspapper och organisationsstadgar. Som objektsform används vanligen henom eller bara hen. Sedan 2015 finns hen med i Svenska akademiens ordlista (SAOL).

Införandet av hen som könsneutralt pronomen har lett till stora debatter, varför det i vissa sammanhang kan uppfattas som kontroversiellt på grund av sin politiska laddning. Det används dock flitigt i bland annat blogginlägg, krönikor, ledarsidor och vissa andra mediala sammanhang.

Exempelmening: Om en anställd känner sig kränkt bör hen rapportera detta till närmaste chef

Den

Det fungerar ibland bra att använda pronomenet den för att syfta på en person vars kön är okänt.

Exempelmening: Om en anställd känner sig kränkt bör den rapportera detta till närmaste chef

Upprepa substantivet

Genom att upprepa substantivet i meningen behöver du inte använda något personligt pronomen. Det är en smidig metod, men tänk på att språket lätt blir ovarierat vid för många upprepningar.

Exempelmening: Om en anställd känner sig kränkt bör den anställda rapportera detta till närmaste chef

Använd ”vederbörande”

Ordet vederbörande har betydelsen den det gäller och kan bytas ut mot pronomen för att få ett könsneutralt uttryck.

Exempelmening: Om en anställd känner sig kränkt bör vederbörande rapportera detta till närmaste chef